Sommaren kvar i mitt blod

Sommaren kvar i mitt blod - Florence Valentin

Här går bussarna till stan varje timme

Fullt med folk när jag tränger mig på

Det har vart samma sak hela vintern

Och jag åker så långt det går

För det blåser kallt emot kinden

Det är så lätt att dagarna går

När jag bara står och tittar upp på himmelen

Med sommaren kvar i mitt blod

Då stegen känns så lätta där vi går

Där vi går där vi går

Och jag vet inte vad vi kommer nå nå nå nå

Men det vänder snart igen

Var har du vart har du vart hela vintern

När vi trampade sten och betong

Ifall jag blundar hör jag fälten slå i vinden

Med sommaren kvar i mitt blod

Då stegen känns så lätta där vi går

Där vi går där vi går

Och jag vet inte vad vi kommer nå nå nå nå

Men det blåser en vind i mig

Var har du vart har du vart hela vintern

Har jag själv sagt till mig gång på gång

För jag har väntat ganska länge här vid grinden

Med sommaren kvar i mitt blod

Med sommaren kvar i mitt blod